Aj!

Träningsvärk!!! Men då vet man att man har lite muskler nånstans långt därinne. Maken kom hem sent inatt och imorse tittade han lite på mig när jag skulle böja mig ner och ta av strumporna (efter min dagliga morgonpromenad kl.06.30). Det var nämligen inte helt enkelt. "Ja, just det, du har ju tränat" sa han.... Han måste ha läst Facebook för inte hade JAG berättat det iallafall! Nu undrade han om jag skulle köra det där programmet en gång om dagen kanske??? Hahahahaha, gud så roligt! Klarar jag tre gånger i veckan får jag vara glad liksom!
Nu; inskolning!

/sussi

Första träningspasset....ever....

Uff! Uff! Himmel vad jag är otränad!!! Imorse kunde jag ju inte ut och gå eftersom maken befinner sig i Istanbul (och våra barn måste liksom passas...). Så jag tog 20 min på trampmaskinen som uppvärmning kl.06.33 imorse. Efter det följde ett pass med lite styrkeövningar och HERREGUD vad jag inte har några muskler!!!! Jag har köpt en bok...(nu kommer ni att tycka att jag är fånig)...den heter "Kan jag, kan du". Hon som skrivit den heter Charlotte Perelli. Hon kanske känns igen. Jag tyckte det var lite töntigt att hon skulle skriva en bok om träning. Men sen läste jag att hon innan hon fyllde 32 år så hade hon typ ALDRIG tränat, men nu när man tittar på bilder av henne så är hon ju så TIGHT!!! Inte för att jag kan drömma om att se ut så där (jag tycker faktiskt att hon är liiiite för smal), men om jag kunde komma till hälften så vore ju det kul kanske...Nu är jag ju 39, men bättre sent än aldrig. Och jag har ju gett mig den på att vara i min bästa form (ever) när jag fyller 40 (och eftersom jag aldrig trönat så förstår ju ni att det inte är så himla svårt bara jag gör ett par armhävningar varje dag).
På tal om armhävningar....hahahahahaha....vilket skämt!!! Ska bli kul att se hur många armhävningar jag klarar av att göra efter ett par månader med det här programmet... För imorse var dom INTE så många!

Jag var iallafall duktig och stretchade (ungarna undrade vad i hela friden mamma höll på med).

/Sussi
PS. Vågen visade INTE på -1,5 kg imorse längre

Rapport!

Det går bra! Tror jag... Jag har promenerat tre morgnar i rad vid pass halv sju. Ca 5 km varje morgon. Det är väl bra? Och TROTS att jag fick ett gäng alldeles nybakade vaniljbullar från Enskede Bageri (ja, ni fattar...!!!) hemlevererade i måndags så åt jag inte så mycket som en SMULA!!! Och igår när jag plockade fram det som blev över av bullarna för att bjuda min kompis på så åt jag inte HELLER en smula!!! Och jag har ätit ganska nyttig mat och absolut inget kaffebröd eller godis eller annat skräp. Min latte kan jag dock inte avvara. En eller kanske två om dagen. Men nu med lättmjölk. Och istället för ett glas juice på morgonen har jag druckit en kopp te! På det sparar jag ca 500 kalorier i veckan. På helgen får jag dricka god juice! Imorgon bitti blir det ingen promenad eftersom maken är bortrest MEN jag har ju min trappmaskin! Imorgon ska dessutom lilla K börja skolan. Vi var på föräldramöte igår kväll och det verkar lovande. Två nya fröknar (f´låt, pedagoger)och vad det verkade, trevliga föräldrar!!!
Heter man B som i Blom så åker man ju på att vara klassförälder också. Men det är ju bara bra! Nu kan vi ju sätta ribban!!! Och vi är fem familjer som delar på ansvaret!!!

Det jag egentligen ville säga idag var att vågen idag visade på 1,5 kg mindre än i måndags!! Tjoho! Men det är ju alltid lättast att bli av med det första!

/sussi

Here we go!!!

• Än så länge har jag ju lite att skriva om butiken om, men snart är ju den tiden förbi. Då måste jag ju ha nåt nytt att skriva om på min lilla blogg. För 5½ år sen tog jag och maken oss i kragen och såg till att gå ner alla trivselkilon vi lagt på oss tillsammans i TV-soffan. Det var några stycken... Dessutom hade jag ju hunnit med att vara gravid två gånger. Gravidkilona kan jag INTE skylla på för dom försvann lika snabbt som en avlöning (nåja, det var väl en överdrift, men ganska snabbt iallafall). Så vi registrerade in oss på viktklubb.se och började kampen mot kilona. Jag var ju förstås ganska mycket hjälpt av att jag promenerade till och från dagis två gånger om dagen (totalt 6km), dessutom med en tung dubbelvagn. Nåväl, målet var att gå ner 12 kilo (tror jag det var) på typ lika många veckor. Och gissa vad??? Jag lyckades!!! Maken gick ner 15 kilo så han var lika duktig han. Knepet var ju förstås att skriva in allt man åt (viktklubb.se räknar ut antalet kalorier) och sen då förstås inte överskrida det man blivit rekommenderad. Jag tror att jag vid nåt tillfälle faktiskt var ner och dippade på -14 kg men det var nog lite väl mycket. Hursomhelst så är det inte -12 kg längre utan tyvärr bara -4 kg. Ja, ni läste rätt. Jag har alltså gått upp åtta kilo igen. INTE kul. Egentligen bryr jag mig itne om vad jag väger, men jag vill ju gärna komma i mina kläder! Så NU har jag berättat för alla som läser min blogg, att jag ska gå ner dessa åtta kilo (jag är nöjd med sex, men det gäller att sikta högt). Ni som inte tycker det är kul att läsa om detta, låt bara bli. Jag skriver om detta mest för min egen skull, för att jag inte ska kunna fuska helt enkelt! Så nu kommer ni att kunna följa min "kamp" mot kilona. Varje måndag kommer jag att rapportera hur mycket jag gått ner (hur mycket jag väger är i sammanhanget ointressant) och dessutom hur mycket jag motionerat under veckan. Jag är nämligen världens sist levande latmask, så jag måste börja träna också!!! En gång i månaden kommer jag också att rapportera hur mycket jag minskat i midjemått.
• Idag har jag redan promenerat i 50min (kl.06.25 - 07.15, tack gode gud att Adam&Gry är tillbaka i etern).

/sussi

Grattis!!!

Till min älskade lillkille!!! Äntligen (tycker du, ja!) är du sex år och ska börja skolan!!! Vart tog åren vägen???

/Mamma

Flashbacks!!!

I eftermiddags plingade glassbilen ganska effektivt i kvarteret. Jag fick så en hastig flashback sex år tillbaka i tiden. Vid exakt samma tidpunkt, samma dag, fast för sex år sen, den 6:e augusti, stod jag vid samma glassbil och handlade glass. Min granne V stod också där. Hon frågade om det kanske var dags snart...??? (Vi var ganska nyinflyttade och hade väl inte direkt etablerat nån vidare kontakt med alla nya grannar) Jag svarade att det ju var meningen på måndag, alltså om tre dagar. Men jag hyste inga större förhoppningar om att det skulle ske då eftersom jag inte hade känt av nån förestående förlossning ALLS!!!! Jag skulle på återbesök hos MVC på måndagen och hade redan fixat barnvakt till stora L då. Döm om min förvåning när bebisen aviserade ankomst tidigt på lördagsmorgonen (ca kvart i sex). Vi fick stora L upplockad vid åttarycket, tog en promenad. Inget hände. Jag tog (för första gången) fram handgräsklipparen och klippte gräs så det stod härliga till vid tiotiden på lördagsmorgonen (ja, grannarna häpnade...). Kl.10.50 blev jag inskriven på BB Sthlm och (banne mig) kl.13.24 är lillskrutten född!!! Duktigt va???? Så han kom två dagar före beräknat datum och jag slog makens kusin som hade planerat kejsarsnitt den dagen (vilket jag ju inte trodde, haha). Hurra för mig som är så bra på att föda barn. Synd att den tiden är förbi, jag skulle göra om det imorgon dag om jag fick.
Summa summarum så fyller alltså mammas lilla bebis sex år imorgon. Tänk vad tiden går!!!
Den lilla bebisen (som inte var så himla liten; 4.340g, 53cm) ska börja i skolan på torsdag....

/Sussi

Årets semesterutflykter är över!!!

Så var det dags för maken att börja jobba på måndag. Själv har jag två veckors semester kvar, men dom ska i stor utsträckning handla om inskolning för vår lillskrutt (som blir stooor på lördag). Därför är det nu slut på årets semesteräventyr, tråkigt nog! Vi har hunnit med att vara på Mallis, i Ö-vik och idag kom vi hem från en tripp till Dalarna. Där har vi bla avverkat Orsa Björnpark och Leksands Sommarland. Rekommenderas varmt!!! Till dessa äventyr kan läggas en hel del dagsutflykter till höger och vänster. Sommaren har varit snäll mot oss, det har inte regnat många dagar inte! Jag börjar nu så smått att planera för Kajulens utförsäljning ochg det känns ganska trist men ändå som en början på nåt nytt. Exakt VAD vet jag inte riktigt än, men jag har väl mina små funderingar...

Vi hörs!
/Sussi